Ja, oj vad hemskt

"Kör du om mig anmäler jag dig till DO, din mansgris!"

Ibland är medias vinkling av nyheterna rent löjeväckande, till och med hos SvD. Idag skrivs t.ex. om att den snabbaste kvinnliga skidåkaren i Vasaloppet – Vibeke Skofterud –  blivit diskriminerad, eftersom hon inte fick någon bil i pris, vilket den snabbaste mannen fick.

Saken är ju bara den att den snabbaste mannen vann hela tävlingen. Och slog världsrekord. Han fick pris för att han var den snabbaste skidåkaren, inte för att han var den snabbaste manliga skidåkaren. Skofterud kom i mål en halvtimme efter vinnaren, Jörgen Brink.

Vasaloppet är en till synes könsneutral tävling, eftersom både män och kvinnor får åka och vinnaren, oavsett kön, får pris. Ändå gnäller artikelförfattaren över att Skofterud inte fick pris. Det är sådana här löjliga artiklar som får en att tappa hoppet en jämställdhetsdebatten i Sverige helt och hållet, och tyvärr fortsätter de dyka upp med jämna mellanrum.

Är det någon som, med feminismens logik, är diskriminerad i det här evenemanget så är det ju männen: de får bara tävla i det vanliga Vasaloppet, och har bara chans att vinna en bil. Kvinnor får delta i både det vanliga Vasaloppet och i Tjejvasan, och gruppen kvinnor kan alltså kamma hem två bilar. Vill man ge alla samma chans till samma priser borde man antingen lägga ner Tjejvasan, eller förbjuda kvinnor från att delta i det vanliga Vasaloppet.

Ärligt talat tycker jag arrangörerna får göra som de vill, det är de som betalar pengar för att ge ut priser så de får själva bestämma till vilka priserna går. Jag stör mig bara på att journalister konstant ska hitta sådan här ”dold diskriminering”, som egentligen inte är diskriminering alls (eller, beroende på hur man ser på det, diskriminering av män och inte kvinnor).

Man får bara ta sig för pannan och gå vidare.

Uppdatering: Nu får Skofterud en bil trots allt. Geblöff.

Cirkeln

Den här boken, Cirkeln,  har jag börjat läsa nu, och jag måste säga att den är över mina förväntningar. Jag fick den av skolan som pris för något i juni förra året, och jag har inte öppnat den förrän nu. Jag var lite orolig att det skulle vara en typisk, överdramatisk ungdomsroman med en och annan influens av Harry Potter och, hemskast av allt, Twilight.

Hittills har mina farhågor dock inte besannats. Det är en ungdomsroman, och det finns en del typiska tonårsproblem som ätstörningar som känns lite forcerade, men allt som allt så är det en väldigt bra bok. Skickligt skriven, man dras in i berättelsen från första sidan, och det är en riktig streckläsare: författaren gör en hela tiden nyfiken på vad som ska hända, han undanhåller saker man vill veta för att öka spänningen, både genom handlingen i stort och bara över ett stycke eller två. Den är svår att lägga ifrån sig. Jag har visserligen knappt kommit 100 sidor in i den, men hittills är den mycket bra. Det känns som en ungdomsbok som även lite äldre kan känna igen sig i och gilla.

Det finns några småsaker jag stör mig på, som att det fattas punkter i ett och annat styckesslut, och att någon i boken säger ”suicidal” när ”självmordsbenägen” hade låtit så mycket bättre, så mycket mer naturligt. Men det är småsaker som sagt, och det är inget som skulle dra ner betyget ifall jag recenserade den. Vilket jag troligen kommer göra, när jag läst ut den. Det vill säga i övermorgon, för jag har mycket annat att göra imorgon.

Ranelid gör eländet sevärt

Jag har inte följt Melodifestivalen överhuvudtaget i något år nu, sist jag gjorde det hyfsat aktivt var nog det året Malena Ernman vann… 2010? Och åren innan dess såg jag det främst eftersom det var tradition att se det. Det en rolig tillställning när man var liten, men när man växte upp lite grand och upptäckte riktig musik så tappade man allt intresse för eländet.

Men när jag fick höra att Björn Ranelid skulle vara med, och särskilt när jag såg och hörde bidraget i efterhand, så blev jag bara glad. Låten är en äcklig eurodiscolåt, sångerskan är inte dålig men inte så minnesvärd, och Ranelid lyckas göra hela spektaklet sevärt igen. Han bryter alla Melodifestivalens ”regler” för vad som gälls som ”musik”, och han gör det på ett väldigt genuint sätt. Jag kommer att se finalen bara för att jag hoppas att han vinner, och förhoppningsvis får eländet att implodera. Eller att det återföds som en tävling där riktig musik också får vara med, inte bara Christer Björkman utvalda hemskheter.

Hemkommen

Jag har spenderat den senaste veckan med skolan i Prag, vilket är varför jag varit inaktiv. Om jag kommer bli mer aktiv nu är inte säker, jag känner mig rätt glad och tillfreds med det mesta så politik känns rätt ointressant. Men var lugna, det kommer säkert förändras ganska snart.

AAH NAÄE.

Lamborghini Aventador LP700-4. 700 står för hästkrafterna, 4 för fyrhjulsdrift.

Lamborghini Aventador LP700-4 är en av de mest awesome bilarna jag skådat i mina dagar, till och med snyggare än min gamla favorit Gallardo. Men så fort man börjar lägga enkronor i en spargris och spara ihop till en, så får man veta att de redan sålt slut på alla bilar de tänkt tillverka hela det är året. 

Aja. Om jag någon gång i framtiden faktiskt tjänar så mycket att jag har råd med en Lamborghini så har de säkert gjort en ännu mer awesome modell då. Jag får lita på deras förmåga att skapa mästerverk.

Och på tal om något helt annat stör jag mig på att WordPress tvunget måste rama in alla bilder, som min arga smiley där oppe. Kan de inte åtminstone lägga till ramen som alternativ, så att den går att ta bort? Väldigt ofta är den bara i vägen och ser ful ut, som här.

Men ja. Var var jag? Ja. Lamborghini. De är awesome. Vroom vroom.

Anarkolepsi?

Går det att ha omvänd narkolepsi? Att man kan vakna och gå upp när som helst under natten, istället för att somna helt plötsligt? För om det finns och kan drabba en tillfälligt så hade jag det i natt .

Jag somnade ungefär kvart över tolv, och vaknade och gick upp och klädde på mig klockan 02.00, utan att någon klocka ringt. När jag kommit ut till toaletten kom jag på att de var väldigt mörkt för att vara morgon, så jag kollade klockan, blev glad att jag hade mer tid på mig att sova, och somnade om igen.

Två timmar senare händer exakt samma sak, förutom att jag inte hinner ut till toaletten den här gången utan kommer på att det fortfarande är mörkt och klockan inte har ringt innan jag lämnat rummet. Och så, en kvart innan jag egentligen skulle gå upp, händer det en tredje gång. Nu är det åtminstone ljust, men att vakna, gå upp och klä på sig reflexmässigt och sen vakna på riktigt och komma på att man borde sova, det är inte roligt. Inte tre gånger på raken i vart fall. Och sen när jag väl skulle upp var jag lika trött som morgonen innan, då jag bara sovit fyra timmar. Suck.

Vissa dagar…

I övrigt så har jag fått hem två nya böcker – Warren Farrell’s ”The Myth of Male Power” och Roger Scruton’s ”Kultur Räknas” – som ska bli roliga att läsa. ”1984″ har jag läst ut och skrivit om i engelskan, och ”Du Sköna Nya Värld” har jag kommit lite mer än halvvägs i. Så jag har att läsa de kommande veckorna!

Och medan jag skrev ovanstående kom jag på att anarkolepsi kanske kan ha en anna betydelse än motsatsen till narkolepsi. En person med anarkolepsi kanske är lugn och sansad i vanliga fall, men kan få oberäkneliga infall att vilja spreja skyltfönster med stora A:n eller bränna lagböcker. Höhö.

Sportlov

Första dagen på sportlovet är snart till ända. Jag har en del att göra den här veckan, förutom att försöka skriva några rejäla inlägg här då.

1. Läsa ut 1984 till engelskan,
2. Göra en muntlig redovisning om kvinnor och mäns löner till psykologin, och försöka få in lite psykologi i ämnet. Jag kan nog leta upp en del om hur lite lönerna faktiskt skiljer sig åt om man jämför män och kvinnor inom samma yrken, som gjort samma livsval osv., men att få det hela att ha med psykologi att göra är lite klurigare. Men det ska nock gå.
3. Skriva en recension av den nya Åsa-Nisse-filmen,
4. Se en annan film på bio (troligen ’127 Timmar” eller ”True Grit’), då en av mina gratisbiljetter går ut nu på fredag.
5. Jobba. Och få pengar för det!
6. Sova.
7. Montera en bokhylla och en gigantisk byrå.
8. Läsa ”Du Sköna Nya Värld” och ”Återstoden av dagen’. Fast de har inget med skolarbete, pengar eller sömn att göra så de kommer i fjärde, femte, elfte hand.
9. Göra en ny film,
10. Redigera sagda film.

Och, ja, jag skriver bara detta för att det ska finnas en någorlunda aktiv uppdatering här på min blogg, och för att jag vill skriva men inte kommer på något vettigt att skriva om.

Så, där har jag slösat bort en minut eller två av din dyrbara tid. Varsågod.

 

Gott Nytt År!

Första nyårsaftonen som min blogg är vid liv, både 2008 och 2009 var den i koma. Eller något åt det hållet. Och detta inlägget skriver jag en bra bit i förväg, men WordPress har tidsinställning så det publiceras 23.59.

Gott nytt år allihop!

The 18 minute single take black-and-white 1963 TV recording featuring British comedians Freddie Frinton and May Warden has become an integral component of the New Year’s Eve schedule of several German television stations, Danish, and Swedish national television, a December 23 staple on Norwegian national television, and a cult television classic in Finland, Faroe Islands and Austria; on New Year’s Eve 2003 alone, the sketch was broadcast 19 times (on various channels). As of 2005, the sketch has been repeated more than 230 times. It is famous in other countries as well — including German-speaking Switzerland and South Africa. It is a New Year’s Eve staple in Australia on the SBS network.

[...]

It is a curiosity that this sketch has become a tradition in Germany, where up to half the population may see it every year, but it is almost totally unknown in Britain. It is also shown on New Year’s Eve in many other mainland European countries, particularly Nordic countries, and also screens on SBS in Australia. In Norway, however, it is shown every year on the evening of December 23. It is known as far away as South Africa where it is also broadcast on New Year’s Eve. In Sweden, the show was put on hold for a period of six years, deemed ”unsuitable” because of James” heavy drinking. However, the TV network then relented to popular demand and brought it back.

Although the sketch is most popular in non-English speaking countries, it is typically shown in the original English without dubbing or subtitles. It is easy to understand with even the most basic knowledge of English, which helps explain this point. The performance remains practically unknown to the English speaking world. Many British people are surprised when encountering fans” ability to quote dialogue, they themselves, however, seemingly rarely share in the enthusiasm. Although a small clip was broadcast in an edition of QI in January 2010, it has not been broadcast in its entirety on British TV for at least 30 years.

Wikipedia.

God Jul!

Internetabstinens

Denna kalla lördag har jag spenderat i vårt nya hus, med det stora nöjet att bygga en ny vägg till det som nu håller på att likna ett rum – mitt nya rum. Jag har inte gjort huvudarbetet, till det har vi folk som faktiskt KAN bygga hus, men jag har fått agera assistent och det blev en del arbete trots allt. Imorgon ska gipsskivorna på, någon gång under veckan ska det tapetseras, och runt nästa helg kan jag flytta in! Tills vidare har jag datorn på köksbordet (kommer få plocka ner hela möblemanget varenda gång vi ska äta), sover på en madrass och har hälften av allt jag äger kvar i det gamla huset. Jag kommer inte hinna sova mycket den här helgen; självklart vägrar jag lägga mig före klockan två-tre på morgonen, och sen ska man upp igen strax innan nio. Men söndag kväll blir det till att sova rejält inför skolan.

Nåväl, till det som jag tänkte skriva om från början. I onsdags flyttade Telia vårt telefonabonnemang till det nya huset, och internet skulle följa med efter ungefär tio dagar. Dagen efter flyttade de internet till det nya huset och vi kunde inte komma ut på nätet alls där hemma. Visserligen är det vanligt, tänkte jag då, att vårt internet krånglar och har sig, men det brukar börja fungera efter att man mixtrat med det i någon minut. Nu räckte inte en halvtimmes trixande. När jag kom hem efter skolan och upptäckte jag att internet fortfarande inte fungerade, och sen fick vi veta att de redan flyttat internet till vårt nya hus.

Med tanke på hur mycket jag använder internet – allt från att kolla veckans schema i skolan, tröska igenom Facebookuppdateringar och socialisera på forum – och att jag hade en del åtaganden som skulle fixas på internet just de här kommande dagarna, så blev jag minst sagt irriterad på att internet inte fungerade. Jag kan väl inte direkt jämställa det med abstinens, men det är la nock det närmast jag kommit det hittills i mitt liv. Som tur är varade det bara två dagar, på fredagskvällen lyckades bror min på internet att fungera i det nya huset och jag betraskade mig dit med min laptop. Han flyttade in redan då, för att kunna ha internetuppkoppling, och jag har flyttat in idag.

Min kortvariga ”abstinens” fick mig dock att fundera lite granna på något jag märkt av länge; att man spenderar så mycket dötid på internet. All den meningslösa tid man sitter och uppdaterar hemsidor för att se om något nytt kommit, laddar alla 16,237 (eller 15) bloggar man följer för att se om det kommit några nya inlägg, och så vidare. Tid som man kunde lägga på mer kreativa och/eller meningsfulla saker. Som att göra skolarbete, eller skriva berättelser. Jag gör det alldeles för sällan nuförtiden, och all dötid jag spenderar på nätet är en av de stora anledningarna till det – den största, efter ökad mängd skolarbete och hemarbeten samt brist på inspiration; bristen på inspiration är dock troligen ett resultat av att jag lägger så mycket tid på att göra ingenting på internet, istället för att sitta och filura ut nya berättelser. Innan jag började lägga halva dagen på att vara ute på internet flödade min fantasi mycket snabbare, jag skrev mycket mer och hittade på mycket mer historier – både skrivna berättelser, filmidéer och scenarier och kampanjer till diverse spel. Och med ”diverse” menar jag Age of Empires 2.

Man borde kanske skära ner på surfandet en del, både för att återfå lite av min fantasi och för att minska abstinensbesvären?